En jämförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition..

I denna uppsats utreder jag två olika kristna sätt att se på djur. Dels undersöker jag den historiskt sett vanligaste kristna synen på djur, som jag har valt att kalla för den traditionella kristna synen. Dels undersöker jag en mer modern och djurvänlig kristendoms syn på djur, som jag har valt att kalla för en alternativ syn. Jag har utfört detta i form av en litteraturstudie utifrån en hermeneutisk metod. Den alternativa kristna synen skänker djuren en större betydelse i den kristna läran än den traditionella synen på djur.

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frågeställningar är:Hur framställs kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare?Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.

Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme..

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallärares erfarenheter av undervisning på distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform är lämplig som ersättning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör användas som ett komplement till traditionell undervisning, men när traditionell undervisning inte är möjlig kan distansundervisning användas som ersättning..

The reason for this essay is to investigate if productplacement will replace the traditionall advertising on TV..

The aim of this study is to analyze how two different education books produce christianity and islam. The analyzed books is from 2003 and 2008 and the books are adapted for the last years of primary school. The meaning and translation of words is often a problem and can get the reader wrong understaning of the religion. The analyze include the perspective of this meaning and how the sacred things are described in each religion.The textanalyze is made with different criterias; the context, the pre- understanding and if the text is objectiv is some of the most important. The language is important too.

Klassrummen består idag av elever från olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion är det också svårt, för de lärare som undervisar i religionskunskap, att ge en rättvis bild av någons religion. Vid de tillfällena är det viktigt att vara tydlig med att religion både är något individuellt men också något kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering är det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgår och det finns alltid en ökad risk för diskriminering. Flera forskare hävdar att religion bör förklaras genom olika kärnor eller dimensioner, istället för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, människosyn, och så vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansåg att religion kan definieras utifrån sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i två läroböcker.

Denna undersökning handlar om ifall kristendom kan ge upphov till ökad empati. Det bygger kring tanken att kristendom uppmanar till tolerans och förståelse, men frågan är om det verkligen stämmer. I undersökningen användes enkäter med en svensk översättning av C. D. Batsons (1994) empatiskala tillsammans med en berättelse i två versioner där huvudpersonen antingen framstod som elak eller snäll.

Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962. Metoden är en litteratur- och dokumentstudie där material från betydelsefulla utredningar, läroplaner och några viktiga personer finns med vilka kan sägas ha påverkat processen.Läroplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremål för omprövning och förändring och det finns många skäl till den utvecklingen. År 1946 tillsattes på regeringens begäran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-års läroplan. Kristendomsämnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klättrare och hur de hanterar (coping) somatisk såväl som kognitiv anxiety vid traditionell klättring. Skiljer sig copingstrategierna mellan män och kvinnor samt är det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklättring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klättrare (män = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 år (M = 33.4 år) inom traditionell klättring intervjuades. Resultatet visade att alla klättrarna använde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast användes av ett fåtal som ett sätt att återfå fokus och att samla sig.

Denna rapport kommer att handla om mitt arbete att skapa en digital ecorche och jämföra traditionell och digital skulptering.och möjligheten att kombinera dem..

Syftet med detta examensarbete är det ska ge en fördjupad förståelse för skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Jag ska också studera hur utvalda pedagoger definierar dessa begrepp och hur de ser på skillnaden mellan dem. Jag ska även undersöka hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot traditionell mobbning respektive nätmobbning och om det görs på olika sätt. Metoden i examensarbetet är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex kvinnliga verksamma pedagoger.Resultatet visar att intervjupersonerna i min undersökning har en klar definition av vad traditionell mobbning innebär men den skiljer sig dock åt mellan dem. Deras definition av nätmobbning är dock mer diffus och de är mindre preciserade i sina svar.Det finns främst två aspekter som pedagogerna framhåller som de största skillnaderna mellan traditionell mobbning och nätmobbning.